(+46) 070 7818630
(Tom)
 
Valuta:

Katalog

Omröstning

Windows OS

Blogg / Nyheter

Utskriftsvänlig version Utskriftsvänlig version

Kylning

 
 
Omröstningar: 2
Betygsätt
Finns inte i lager

 

Dagens högpresterande datorer har höga krav på korrekt kylning. De har ofta processorer med flera kärnor, snabba hårddiskar, heta minneskort och grafikkort som var otänkbara för några år sedan. Allt detta bidrar till en allt högre värmeutveckling.

Varje datorkomponent har i princip ett sorts värmespann inom vilket komponenten fungerar bäst. Detta spanns övre gräns är väldigt varierande både mellan komponenter och mellan olika tillverkare. Ett exempel är Nvidias senaste grafikkort GTX295. Det har en operativ maxgräns på hela 105 grader Celsius, medan processorers maximala gräns kan variera mellan 65 och 100 grader Celsius (beroende på modell).

Ju närmare maxgränsen för respektive komponent som din dator arbetar, desto större är risken att denna komponent går sönder i förtid. Kan du i stället sänka temperaturen kommer din dator att hålla längre.

Tidigare räckte det oftast med en extra processorkylare för att sörja för en sval och stabil dator. Numera är processorn bara en av många komponenter som behöver extra kylning, både för att kunna prestera lite extra när så behövs och för att hålla så länge som möjligt, för en sval komponent håller i princip alltid längre än en överhettad dito.

Med ökad kylning av olika slag ökar även risken att datorn kommer att låta mer än önskvärt, vilket kan komma att bli ett irritationsmoment. Utifrån denna aspekt gäller det därför att välja både effektiv och tyst kylning.

ATT MÄTA RÄTT
Många gånger finns det små mätkretsar på moderkort, grafikkort, hårddiskar med mera. Dessa rapporterar sin temperatur till Bios eller direkt till det program som är avsett att läsa temperaturen. De inbyggda mätkretsarna räcker till för de flesta. Tänker du däremot överklocka ditt system rekommenderar vi att du antingen använder dig av egen mätutrustning eller i varje fall ser till att kontrollmäta de temperaturer som visas av Bios. Detta bör göras vid både låg belastning och maximal belastning.

Anledningen är att grundinställningarna av mätkretsarna görs direkt vid tillverkningen. De justeras sedan via uppdateringar av Bios. Vi har vid flera tillfällen sett hur en uppdatering av Bios har förändrat det temperaturvärde som visas för till exempel processor eller nordbrygga med upp mot 15 procent. Detta utan att ändra fläkthastigheter eller dylikt. Med andra ord är de inte alltid helt exakta.

OLIKA KYLTEKNIKER
Det finns en rad olika begrepp som du behöver känna till. Här går vi igenom dem i detalj.

Kylpasta
Oavsett om du väljer att kyla dina komponenter med passiv kylfläns, fläktbaserad kylfläns eller vattenkylning så handlar det i princip alltid om att någon form av metall placeras på komponenten för att leda bort värmen. Denna metall har mängder av små håligheter där luft kan stanna. Luft har en värmeledningsförmåga på 0,026 W/mK (watt per meter gånger kelvin) medan en kylfläns ligger på ett minimum av 400 W/mK. Det innebär att ju fler lufthål som förekommer desto sämre blir kylförmågan.

För att lösa detta problem kan du som användare antingen slipa dina kylflänsar med så fint putsmedel som möjligt eller så kan du använda dig av någon form av kylpasta. Kylpastan, om den blir rätt applicerad, fyller ut alla dessa mikroskopiska håligheter. För att detta ska fungera som tänkt måste dock vissa kriterier uppfyllas:

  • Applicera inte för mycket pasta, mellan ett och tvåriskorn i storlek är lagom. För mycket pasta försämrar kylningen. Detta därför att en bra pasta har en värmeledningsförmåga på kanske tio watt per meter gånger kelvin, vilket är avsevärt sämre än en kylfläns.
  • Kylflänsen placeras försiktigt över pastan. Den trycks ned och vi vickar den försiktigt i sidled några gånger för att fördela kylpastan. Lyft INTE på kylflänsen, för då får du in luft. Slutligen spänns kylflänsen fast. Om du väljer att breda ut pastan över exempelvis processorn från start, istället för klickvarianten, kan du ha som riktlinje att den färdigutbredda pastan aldrig ska vara tjockare än ett normalt papper.
  • Silverbaserad pasta behöver tid på sig för att fungera optimalt. Normalt räknar tillverkarna med en tid på minst 200 timmar och flera varm/kall-intervaller. Skillnaden i kylning mellan nyapplicerad silverpasta och inbränd kan vara så stor som sju grader. Nyare, icke silverbaserade pastor når i stället maximal kylning/ ledning direkt från start.

 

 

Vilken pasta du ska välja beror delvis på vad som ska kylas samt hur du som användare tänker använda datorn. Vid normal datoranvändning fungerar merparten av de kylpastor som finns på marknaden lika bra. I ett nyligen utfört test av tio olika kylpastor var skillnaden mellan dem bara cirka fyra grader (se faktaruta i slutet av artikeln).

Det finns dock en sak som du behöver beakta särskilt, nämligen att olika kylpastor har olika arbetstemperatur. Ska du till exempel överklocka ditt system och hamnar i det övre gränsområdet för respektive komponent bör du titta efter en pasta som klarar hög värme.

Ett riktmärke är att en kylpasta med låg termisk resistans är bättre på att hantera hög värme, och här är värden på 0,040 grader C/W eller lägre bra. Samma sak gäller för extremkylning, där arbetstemperaturen för processorn kan vara mycket låg.

Dessa råd gäller nu bara rena kylpastor. När det kommer till kylpasta som kombineras med limegenskaper, för att använda på till exempel olika chipset, gäller helt andra förutsättningar. Skillnaderna i värmeledning är mycket stora, så var observant och försök alltid finna produkter med hög ledningsförmåga och låg termisk resistans.

Vid användandet av värmeledande lim är det än viktigare att få bort all luft innan klistret fäster.

Kylflänsar
Det finns olika varianter av kylflänsar. De används antingen ensamma eller tillsammans med hjälpande kylfläktar för att kyla många av komponenterna i datorn. Fördelarna med passiva kylflänsar är dels att de är ljudlösa och dels att de inte medför någon ökad strömförbrukning. Nackdelarna är att det oftast behövs relativt stora flänsar för att kyla både processorer och grafikkort. Det senare kan leda till problem om du har ett mindre datorchassi eller vill använda SLI/CrossFire.

Det finns kylflänsar av olika material, vanligast är koppar eller aluminium eller en kombination av dessa. Koppar har bättre kylegenskaper men är känsligare för repor och fettavtryck från exempelvis fingrar. Denna metall har dessutom högre densitet än aluminium, vilket gör att stora kopparbaserade kylflänsar oftast tenderar att väga relativt mycket. Detta kan i sin tur leda till ökad belastning på moderkort eller ökade krav på det pastalim som ska fästa flänsen.

En variant av passiv kylning och rena kylflänsar är de värmeledningsrör, eller heatpipes, som oftast förekommer på grafikkort. En heatpipe är ett slutet rör med en vätska inuti. När trycket i röret ökar på grund av ökad värmeutveckling förångas vätskan som flyttar sig till andra änden av röret, där den svalare temperaturen gör ångan till vätska igen. Detta gör att värmen snabbt och enkelt flyttas från en plats till en annan.

Kylflänsar med mönster, stavar, urfasningar, blad eller liknande är i första hand avsedda för platser med bra luftflöde, alternativt kombineras flänsarna med fläktbaserade lösningar. Platta kylflänsar används däremot ofta till större ytor eller där det är begränsad tillgång till luftflöde.

Fläktar
Kylfläktar till datorer finns i mängder av utföranden med storlekar som varierar mellan 25 millimeter och 200 millimeter i diameter. Många som ska köpa fläktar tittar på antalet blad, rotationshastighet och design. En fläkts prestanda mäts dock i den mängd luft som den kan förflytta per timme (m3/h, alternativt cubic feet per minute).

När du söker efter den bästa fläkten till en viss komponent bör du ta med detta värde i beräkningen. Beakta även rotationshastighet (mäts i varv per minut, RPM) och ljudnivå (mäts i decibel, dB). En riktlinje är att fläktar som ska monteras mot datorlådans yttersidor inte bör ha en ljudnivå som överstiger 20 decibel. Fläktar som placeras inne i datorlådan bör inte ha en ljudnivå som överstiger 30 decibel.

Fläktarna ansluts normalt till ditt datorsystem via något av följande alternativ:

  • Två pinnar – jord (svart), +12 VDC (röd) används oftast vid HD/optiska kassetter eller vid grafikkort som inte har så stora krav på kylning.
  • Tre pinnar – ATX jord (svart), +12 VDC (röd), hastighet (gul) – standardkontakt för moderkortsanslutning.
  • Fyra pinnar – molexkontakt – normal strömkontakt för ATA-hårddiskar och optiska enheter.

Många äldre fläktar har fasta hastigheter. Nyare fläktar och datorsystem har oftast stöd för så kallad PWM (Pulse Width Modulation), det vill säga pulsbreddsmodulering. Med pulsbreddsmoduleringen skickas tolvvolts strömpulser istället för en konstant spänning, där kortare pulser innebär en lägre fläkthastighet. Fördelen med denna lösning är att fläktens hastighet går att styra efter behov, antingen automatiskt via Bios eller mjukvara eller via en separat fläktkontroller.

När det gäller all form av automatisk hantering av fläktarnas hastighet är det moderkortets Bios som stämmer av enhetens temperatur. Denna information skickas vidare till det program som hanterar fläktarna, som i sin tur ökar eller minskar rotationshastigheten. Detta är vid normal användning ofta tillräckigt, men om du planerar att överklocka ditt system rekommenderar vi att du använder en separat konsol för att mäta att de värden som Bios rapporterar stämmer.

Ett annat litet tips gällande fläktar är att både processor- och grafikkortsfläktarna bör rengöras med jämna mellanrum (en till två gånger per år). Det fastnar nämligen ofta damm på rotorbladen, vilket försämrar prestandan. Det kan även fastna damm i kylflänsarna, vilket snabbt försämras kylförmågan. Enklast gör du detta genom att blåsa rent fläktarna med tryckluft på burk, vilket går att köpa i de flesta välsorterade datorbutiker.

 

Vattenkylning
När traditionell kylning inte räcker kan vattenkylning vara ett alternativ. Detta oavsett om det är på grund av överklockning eller för att du använder många och snabba hårddiskar.

Från början var vattenkylda system oftast förknippade med problematisk installation, stundtals instabila system samt en investering modell större. Dagens system är dock mycket bättre. Tillverkarna har lärt av sina och andras misstag och de system vi ser i dag är relativt enkla att installera. De är även mycket effektiva och uppvisar inte mer frekventa fel än fläktbaserade system. Systemen har också minskat i storlek samtidigt som deras kapacitet har ökat. Vi får inte heller glömma att kostnaderna har gått ned rejält, vilket gör att det inte skiljer så mycket mellan fläktbaserad kylning av toppklass och vattenkylning.

Grunden i alla vattenbaserade kylsystem är radiatorn och pumpen som dels ser till att kyla vätskan och dels pumpar alternativt suger runt vätskan i systemet. Dessa finns både för intern och extern montering. De externa varianterna är fortfarande att föredra, då de dels har högre kyleffekt och dels inte påverkas av eller påverkar resterande system.

Kapaciteten för en radiator/pump mäts i den mängd vätska per timme som kan flyttas runt och kylas i systemet. För nyare datorsystem – där processor, grafikkort och moderkort ska kylas – rekommenderas ett flöde på minst 450 l/tim.

Nästa del är kylblocken, vilka placeras över den komponent som ska kylas. Kylblock finns i flera storlekar. Vi brukar försöka välja kylblock som täcker komponenten som ska kylas, men inte mycket mer. Blocken bör även vara av koppar. För grafikkort används med fördel två eller flera block, ett för grafikprocessorn och ett eller flera för grafikminnet. Alternativet är att välja ett stort block med hjälpfäktar som kan aktiveras när en viss temperatur uppnås.

Val av slangar är mer en smaksak, men bästa alternativet brukar vara att välja samma märke som på övriga delar, för då vet du att dessa är utprövade för varandra. Andra tips för installation av vattenkylda system är följande:

  • Mät flera gånger och ta hellre till för lång slang än för kort när du planerar installationen. Detta ska dock inte överdrivas, då det påverkar den maximala mängd vätska som ska pumpas runt.
  • Se till att ha mjuka böjar på slangarna, det får aldrig förekomma rena 90-gradersböjar. Måste du ha skarpa böjar bör du använda hårda plastskarvar för detta.
  • Testkör alltid systemet utanför datorn i några timmar innan du monterar utrustningen. Om du dessutom placerar hushållspapper under samtliga delar ser du lätt eventuella läckage och kan åtgärda dessa innan du placerar allt i din dator.

RÄTT KYLNING FÖR RESPEKTIVE KOMPONENT
När vi då har gått igenom de olika kylalternativen kommer frågan om vilken variant som är bäst för respektive komponent. Svaret är att detta är beroende av många faktorer:

  • Vad du ska använda datorn till
  • Typ av datorchassi
  • Var datorn ska placeras

Vi kommer i nästa steg att gå igenom vad vi anser vara grunderna för kylning av respektive komponent.

 

Processor
Till processorn väljer vi i princip alltid en stomme baserad på en stor kylfläns, så stor som datorlådan tillåter. Denna används i kombination med en fläkt, antingen en färdigmonterad eller en fläkt som täcker så mycket av flänsen som möjligt.

Fördelen med en stor kylfläns är att det naturliga luftflödet i datorlådan då hjälper till att kyla processorn. Fläkten ska alltid blåsa mot den bakre delen av datorn för att inte motverka det naturliga luftflödet.

Vi väljer aldrig fläktar som blåser nedåt, typ bulkversionen, då dessa pressar värmen över andra komponenter. En bra processorfläkt kan ofta kosta uppemot 700–800 kronor.

Datorchassi
Möjligheterna till kylning av ett datorchassi och dess utrusning är helt beroende av typen av chassi. Generellt bör du dock sträva efter att luften ska sugas in från framsidan, som oftast är svalast, över komponenterna och blåsas ut på baksidan.

De viktigaste fläktarna är de som placeras på baksidan och de på framsidan. Tänk på att ditt chassi kan ha flera zoner. Då är det en fördel om du använder minst en fläkt för utsug i varje zon.

Grafikkort
Grafikkortets egen kyllösning brukar räcka, gör den inte det väljer vi gärna vattenkylning. Det finns även lösningar med extra fläktar som placeras över PCI-platsen direkt i panelen bak på datorn. Dessa fungerar bra men tar dessvärre upp platser som kanske inte alltid kan undvaras.

Hårddiskar
Hårddiskar med rotationshastigheter på upp till 5 400 varv per minut behöver i princip aldrig extra kylning. Detsamma kan sägas om de hårddiskar som är standardmonterade i en modern dator (7 200 varv per minut).

Däremot rekommenderar vi att du placerar fläktar mellan datorlådan och hårddiskarna, om utrymme finns. Dessa hjälper då till att flytta värmen från diskarna ut ur datorlådan.

De som använder snabbare hårddiskar bör placera dessa i kylflänsar och kombinera med fläktar i datorlådan. Det finns flera olika lösningar för detta. Samtliga varianter kan förlänga livslängden på dina hårddiskar.

Internminne
Med tanke på att priserna har gått ned på senare år finns det ingen anledning att köpa internminnen utan kylflänsar. Ska systemet sedan överklockas – eller om det helt enkelt är varmt – rekommenderar vi att du även monterar en fläktbaserad, överliggande kylfläns. En sådan fästs enkelt i minnesbankernas klamrar. Kostnaden för dessa ligger mellan 150 och 200 kronor.

Moderkort
Moderna moderkort har mycket bra lösningar i form av kylflänsar som effektivt leder bort värmen. De gånger som vi kompletterar dessa gör vi det med små, 25 eller 40 millimeters, fläktar. Dessa placeras direkt på kylflänsen precis över respektive krets som ligger högt i värme.

Alternativet till fläktar är att komplettera med ytterligare, större kylflänsar. Prova även med att byta kylpastan på den befintliga kylflänsen till en mer effektiv. Oavsett vad du väljer är det ett enkelt ingrepp som inte bör kosta mer än 100 kronor.

En bra luftgenomströmning i datorlådan brukar dock vara tillräckligt.

Nätaggregat
Merparten av alla nätaggregat har aktiv kylning. Den ser till att hålla själva aggregatet svalt men kan även bidra till kylningen av nätaggregatets zon i datorchassit.

En tänkvärd sak med nätaggregat, i varje fall med billigare varianter, är att deras fläktar med tiden tenderar att låta relativt mycket. Läs därför på om aktuella modeller i olika forum innan du bestämmer dig.

SKYDDA DIN INVESTERING
Kylningen av en dator är viktig, viktigare än vad många datoranvändare kanske tänker på. Att se till att datorsystemet är svalt är lika viktigt för normalanvändare som för överklockare.

Ditt datorsystem är många gånger en relativt stor investering. En investering som du med rätt kylning kommer att ha nytta och glädje av under lång tid framöver.

Denna artikel publicerades ursprungligen i Datormagazin nummer 7-2009.

 

 

Frågor?

Du kan ställa alla frågor som finns med följande formulär.

Namn:

E-post

Var vänligen att specificera din fråga om Kylning:


Skriv in numret, från bilden nedan
code

© PCLab Sweden HB .
För kundservice - kontakta (+46) 070-781 86 30 | info@pclab.se