(+46) 070 7818630
(Tom)
 
Valuta:

Katalog

Omröstning

Windows OS

Blogg / Nyheter

Utskriftsvänlig version Utskriftsvänlig version

Högtalare

 
 
Omröstningar: 2
Betygsätt
Finns inte i lager

En högtalare är en komponent som omvandlar en elektrisk signal till ljud och som används i till exempel radio- och tv-apparater, PA-anläggningar ikonsertsalar och biografer, kyrkor, konferenslokaler, flygplatser, i ljudanläggningar för hemmabruk. Språkligt skiljer vi på högtalarelement, som är den omvandlande enheten och högtalaren, som består av ett eller flera högtalarelement, oftast kopplade via ett delningsfilter och oftast inmonterade i en låda eller en baffel. I en så kallad aktiv högtalare är även förstärkaren (slutsteget) inbyggd. En högtalare i studiomiljö kallas ofta monitor.

Olika typer av högtalarelement.

  1. Vanligast är det elektrodynamiska högtalarelementet, med anor från slutet av 1800-talet, där en spole (talspolen) fäst vid ett membran rör sig i en luftspalt med ett koncentrerat magnetfält. En ström genom spolen skapar en mekanisk kraft som flyttar membranet/spolen proportionellt mot strömstyrkan och skapar på så sätt en ljudvåg. Högtalarelement av denna typ kan vara utformade för att återge hela frekvensområdet, eller specialiserade för bas- och diskantregistret (tvåvägssystem), bas-, mellan- eller diskantregistret (trevägssystem) eller ytterligare uppdelat. Elektrodynamiska element är enkla, robusta, effekttåliga.
    • Bashögtalarelementet har ett stort och styvt, oftast konformat membran,15-39 cm diameter, med stor slaglängd (ibland upp till flera cm) och ett stort tungt magnetsystem (ofta flera kilo). Baselementet arbetar främst mellan ca 20 Hz upp till ca 600 Hz för de större elementen, ca 40-1 200 Hz för de mindre, där ljud våglängden är större än membrandiametern och där det därför fungerar som en kolv som pumpar den omgivande luften fram och tillbaka. Vid högre frekvenser svänger membranet i otakt (partialsvängningar) med ökad distorsion som följd. Ett bra baselement har kraftigt magnetsystem med långt luftgap och ett mycket styvt membran, förr gjort av kartong men numera ofta kolfiberarmerat eller av något laminat.
    • Mellanregisterelementet har mindre membran, i form av en kon eller en kupol (dom), 6-12 cm i diameter och det arbetar upp till ca 4 000 Hz. Elementet måste ha hög magnetisk flödestäthet i luftspalten för att kunna återge transienter distorsionsfritt.
    • Diskantelementet har numera oftast ett litet kupolformat membran i metalliserad plast eller tyg. Elementet arbetar helt i ett frekvensområde där ljudvåglängden är mindre än membranet, vilket medför att ljudvågorna koncentreras i membranaxelns riktning, snävare med högre frekvens. För att minimera denna oönskade inskränkning i ljudspridningen görs membranet litet. Ibland monteras en akustisk spridningslins framför elementet.
    • Bredbandselement är antingen kompromisskonstruktioner som kan återge hela frekvensområdet med ett enda membran - oftast ett relativt litet hyperbelformat enkelt eller dubbelt membran, eller kombinationselement med två eller tre sammanbyggda högtalarelement, s.k. koaxialhögtalare.
    • För att dessa olika element skall kunna samverka kopplas de normalt genom ett delningsfilter som ser till att varje element bara återger det frekvensområde där det fungerar optimalt. Delningsfiltret består av spolar och kondensatorer innehåller en lågpasskrets som filtrerar bort höga frekvenser, en högpasskrets som filtrerar bort låga frekvenser och ibland även en bandpasskrets som släpper igenom mellanregistret.
  2. Elektrostatiska högtalarelement bygger på principen att ett tunt membran, rörligt upphängt i ett starkt elektriskt fält, när en spänning påförs kommer att inta det läge som svarar mot dess spänningspotential i fältet - det vill säga det rör sig som en funktion av inspänningen. Principen har använts till bredbandselement i form av tunna paneler (ibland kompletterat med elektrodynamiska element för den djupaste basen) men är vanligast som diskantelement. Fördelen är att membranet kan göras extremt lätt (behöver ingen egen styvhet eftersom det påverkas likformigt över hela ytan) och får därför minimal mekanisk tröghet och därmed låg distorsion och bra transientegeneskaper. Nackdelar är den komplicerade konstruktionen med spänningsmatning och impedansomvandling (en transformator som omvandlar den låga spänningen från förstärkaren (<50 volt) till de stora spänningssving som krävs för att driva membranet (ett par tusen volt), samt att ytan måste vara mycket stor för att återge bas (elementet måste vara sin egen baffel: se nedan)
  3. Magnetostatiska högtalarelement fungerar på samma sätt som den elektrostatiska, men membranet hänger i ett magnetfält istället för ett elektriskt fält. Vanligast är att membranet består av en tunn plastfilm med en metallfolie, där etsade slingor fungerar som talspole, mellan två perforerade metallplattor med permanentmagneter. Som diskantelement finns även versioner med ett metallband i en magnetspalt. Finns både som bredbandselement (kvadratmeterstora paneler) men oftare som diskantelement kompletterad med elektrodynamiska element för övriga register. Fördelen är även här ett lätt membran med liten tröghet - nackdelarna tung och dyr konstruktion och mycket låg verkningsgrad.
  4. Piezoelektriska högtalarelement har använts till diskantelement och bygger på principen att piezoelektriska kristallmaterial ändrar form när de utsätts för elektrisk ström. Kristallen är kopplad till ett membran och sitter normalt i ett horn för att förbättra verkningsgraden. Används mest i enkla sammanhang där enkel konstruktion och hög ljudstyrka är viktigare än låg distorsion.
  5. Joniserande högtalarelement är en tämligen ovanlig princip som bygger på att luft som värms upp vid elektrisk urladdning utvidgar sig (som bullret vid ett blixtnedslag). Ett sådant högtalarelement består av en jonisationskammare där signalen från förstärkaren åstadkommer en kontrollerad urladdning, och som ofta är kopplad till ett horn för att öka verkningsgraden. Fördelen är att mekanisk tröghet helt saknas - nackdelen komplicerad konstruktion och svag ozonlukt vid användandet. Principen har hittills praktiskt bara använts för diskantåtergivning.

Frågor?

Du kan ställa alla frågor som finns med följande formulär.

Namn:

E-post

Var vänligen att specificera din fråga om Högtalare:


Skriv in numret, från bilden nedan
code

© PCLab Sweden HB .
För kundservice - kontakta (+46) 070-781 86 30 | info@pclab.se